Klimaträttvisa och urfolksrättigheter i ’den gröna’ omställningen

Alla som engagerar sig i miljö- och klimatfrågor är överens om att samhället måste ställas om för att livet på planeten ska kunna fortsätta levas. Men när det handlar om hur en rättvis omställning eller en djupare systemförändring ska se ut, går meningarna isär. 

Vem har makten att formulera vad en ”grön omställning” faktiskt innebär, och på vems bekostnad sker omställningen? När handlar omställning i själva verket om en fördjupad kolonialism, exploatering och rasism, med klimatet som ursäkt? Ska prioriteringen vara fler elbilar (”grön” tillväxt) eller minskad bilism (nerväxt)? Accepterar klimatrörelsen att miljö, människors och andra djurs liv och värdighet offras för klimatets skull? 

I det här samtalet diskuterar vi hur den koloniala världens behov av resurser och energi under lång tid inneburit en hård exploatering av marker och kränkningar av urfolks rättigheter. Om hur den nya politiska retoriken kring ”grön omställning” snarare handlar om ”grön kolonialism” – för fler gruvor, ett hänsynslöst skogsbruk, för vattenkraft och vindkraft som förstör livsvärldar. Om hur samisk expertis – grundad i djupa kunskaper om att leva i samvaro med naturen och som ifrågasätter det ”gröna” i omställningen så som den nu formuleras – utmålas som ett särintresse när den borde vara i centrum. 

Hur ser en systemförändring ut som inte bygger på koloniala sätt att tänka? Som är solidarisk och låter samisk kunskap, kultur och aktivism visa vägen? Vad innebär en politik som grundas i omsorg om alla liv och allt levande? 

Medverkande:

May-Britt Öhman, docent i miljöhistoria med särskilt fokus på avkolonisering i Sábme/Sápmi/Saepmie, verksam vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Uppsala universitet. 

Anders Jacobson, doktorand i Barn- och ungdomsvetenskap och ideellt aktiv som politisk sekreterare i Feministiskt initiativ, med fokus bl.a. på frågor om avkolonisering, ekonomisk systemförändring och kulturpolitik. 

Janine O’Keeffe, ingenjör med magister i ekonomi. Hon har i flera år jobbat med organisering för klimatet och stöttat aktivism för urfolk, bland annat i Australien. Janine arbetar med flera klimatorganisationer, till exempel Fridays for future, Scientist Rebellion och Klimatinspiratörerna.

Karmapriya Muschött, människorättsvetare med ett brinnande engagemang för miljö- och klimaträttvisa, särskilt för urfolk i Indien. Hennes nyligen avslutade masteruppsats undersöker hur effektiv Indiens dedikerade miljödomstol National Green Tribunal (NGT) är i att stoppa storskalig miljöförstöring och skydda mänskliga rättigheter. Parallellt med sin forskning är Karmapriya styrelseledamot i Jordens Vänner.